Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Nätverka digitalt - så gör du

Digitala nätverksträffar kan i coronatider vara vägen till ett nytt jobb. Martina Brand är nätverksproffs och ger sina bästa tips för hur du bygger ett digitalt nätverk.
Publicerad 9 december 2020, kl 10:00
Digitalt nätverkande har fördelen att folk från hela landet kan delta och att mötena blir effektiva eftersom man slipper resa. Fysiska möten har fler dimensioner, men en del människor känner sig mer bekväma framför skärmen än att träffas i verkliga livet. Illustration: Valero Duval

Jobbar du hemma på grund av corona? Känner du dig isolerad och dränerad på energi? Då kan digitala nätverksträffar vara något för dig.

– Människan är ett flockdjur. Vi har ett inbyggt grundbehov av att träffas och umgås med andra, säger Martina Brandt, som arbetar med nätverk sedan tio år tillbaka.

Martina Brandt inriktar sig på tjänstemän inom kommunikation och marknad i olika branscher. Innan corona bröt ut ledde hon grupper där max 16 deltagare träffades fysiskt sex gånger under ett år. Varje möte varade i runt tre timmar.

Men när pandemin kom blev behovet av att ses på annat sätt än fysiskt uppenbart. Via Linkedin – det är oftast där hon hittar sina deltagare – undersökte hon intresset.

Läs mer: Därför ska du våga använda Linkedin

– Jag satte maxantal till åtta deltagare, sex träffar på fyra månader och där varje träff skulle vara i en och en halv timme. Intresset var stort och snart bildade jag det första digitala nätverket.

Hon berättar hur en digital träff kan se ut:

– Jag brukar inleda första träffen med att ställa en fråga till varje deltagare och i samband med det får var och en presentera sig själv och berätta vad man arbetar med.

Martina Brandts nätverksträffar har oftast ett specifikt tema.

– Det kan vara en frågeställning, en trendspaning eller allmänna diskussioner kring ett visst ämne. Det kan också vara en fråga som dyker upp under en träff och som vi beslutar oss för att diskutera nästkommande gång. Mötets innehåll är inte ristat i sten, det finns utrymme för improvisation.

Det finns flera fördelar med att träffas digitalt

För att sätta ihop en bra nätverksgrupp krävs research. Martina brukar förintervjua deltagarna och frågar då vad de har för förhoppningar på nätverkandet och vad de själva skulle kunna bidra med för erfarenheter. Det sistnämnda är en fråga som är väldigt viktig för att gruppen ska bli så intressant och givande som möjligt för alla deltagare.

– Jag matchar ihop folk med liknande yrken fast från olika branscher. Matchningarna grundar sig i förintervjuerna, men jag går även på min magkänsla.

Martina menar att nätverkandet i dag ofta är nyckeln till nya karriärmöjligheter. Inte bara genom att man skapar nya kontakter utan att det även kan väcka en lust till att byta bransch. Och det är inte den enda fördelen med att nätverka.

– Genom att träffa andra i liknande situation får man perspektiv på deras utmaningar och kan då bolla olika problem, eventuella lösningar och frågeställningar som finns i yrket.

Läs mer: Så blir du headhuntad

Precis som i verkliga livet finns det även på nätet en deltagare som pratar och hörs mer än andra.

– Det är en av mina utmaningar som nätverksledare – att se till att alla får prata lika mycket. En metod jag brukar använda är att dela in deltagarna i mindre grupper. Det brukar också vara ett bra sätt att lära känna varandra lite bättre.

Martina Brandt har nu varit ledare för ett antal digitala nätverksträffar och hon har redan beslutat sig för att fortsätta med konceptet, även när pandemin är över.

– Jag kommer inte att överge mina fysiska träffar, men har märkt att det finns flera fördelar med att träffas digitalt. På de digitala träffarna kan folk från hela Sverige delta och mötena är mer effektiva eftersom man slipper resvägen.

Läs mer: Så fixar du ett jobb du trivs med

Vissa deltagare har också berättat att de känner sig mer avslappnade hemma framför datorn än vid fysiska möten.

– Sedan kan man ju även mixa digitala träffar med enstaka IRL-möten. Det tror jag många uppskattar.
 

NÄTVERKSDELTAGARNA

KRISTINA BACKLUND, Stockholm, Head of creative på Trustly
”Jag gillar det nya digitala arbetslivet och tycker att man på digitala nätverksträffar fokuserar bättre på frågorna och mindre på positioneringen inom gruppen.

Fysiska möten är värdefulla och kan inte ersättas av digitala möten, men det är inte säkert att just nätverkandet lider av att vara digitalt. Jag tror nämligen att man dömer andra utifrån deras sociala förmåga och utseende alldeles för mycket när man ses fysiskt. Jag tycker att digitalt nätverkande är mer inkluderande och mindre fördomsfullt.

Min syn på nätverkandet är att det är en långtidsinvestering. Nyttan för mig är inspirationen jag får från de andra deltagarna. Jag har inte varit fokuserad på att få ut något konkret av de andra utan har försökt att möta dem och delta med ett öppet sinne. Förhoppningsvis har de fått en bra bild av mig, och skulle någon rekommendera mig framöver för ett uppdrag, då är det jätteroligt. Men, jag tror inte man ska nätverka för att få något konkret.

Mina bästa tips för de som vill nätverka är att bidra med sig själv och bjussa på sina framgångar likväl som sina misslyckanden. Samtidigt bör du vara intresserad av att lyssna på andra, och vara nyfiken på människor som kan ha helt andra perspektiv och åsikter än dina egna.”

JENNY AXÄLL, Järfälla, senior kommunikationsansvarig på ICA Sverige
”Det digitala nätverkandet ökade i samband med corona. På min arbetsplats har vi numera såväl workshops, som fika och AW:s online. Jag är även med i nätverk där vi har gemensamma frågor samtidigt som vi inte känner varandra sedan tidigare.

Fördelen med digitala nätverk är att du kan ge nätverket all mötestid du avsatt och slipper kringtid med resor fram och tillbaka.

En annan fördel är att du enkelt kan dokumentera allt utan att det känns konstlat. Dessutom är det coronasäkert, du slipper ta en risk när du träffar de andra.

Nackdelen är naturligtvis att man inte träffas just IRL. Att ses IRL knyter band och gör att du upplever den andra personen på ett annat sätt. Men i jämförelse med att inte nätverka alls fungerar detta förvånansvärt väl.

Vi är flera som har hörts vid sidan om träffarna för att vi uppskattar vårt utbyte. Vi kommer troligen fortsätta träffas digitalt och fysiskt även efter att det formella nätverket är slut. Nätverkandet ger inspiration, klokskaper, utbyte samt uppslag till nya samarbeten.”

LENA GRÖNKWIST, Linköping, marknadskommunikatör på Tekniska Verken
”Jag började nätverka för ungefär fem år sedan tack vare ett tips från min medlemsorganisation. Nätverkandet är väldigt givande med bra föreläsare som inspiration och jag får också möjlighet att ställa frågor till andra inom min yrkesgrupp.

Fördelen med digitalt nätverkande är att vi som inte bor i Stockholm slipper resorna. Och speciellt i dessa tider då resor kan innebära smittorisk.

Men jag tycker också att det finns en utmaning med att bara se varandra i en liten ruta och ändå få ut något av vår träff. Upplägget är ju att vi ska prata med varandra och kanske utbyta utmaningar och erfarenheter. Det blir svårare digitalt.

Men framförallt är nätverket ett bra sätt att själv få lite insikt om vilka utmaningar som många av oss har, få energi, pepp och inspiration. Att jag kan känna att jag faktiskt gör en massa bra saker och att vi har liknande utmaningar, de flesta av oss.”

Läs mer: Andreas fick nytt jobb på 11 dagar

Text: Katarina Markiewicz

NÄTVERKSPROFFSETS 3 BÄSTA TIPS

1. Specifika branschnätverk kan du hitta på Linkedin, sociala medier, via en branschförening, medlemsorganisation eller genom att besöka branschmässor.

2. Innan du anmäler dig: Fundera över vad du själv kan erbjuda nätverket, inte bara vad du själv kan få ut av det.

3. Glöm inte att genom att delta i ett nätverk bygger du ditt eget varumärke. Avsätt tid och engagemang. Våga dela med dig av dina erfarenheter. Våga vara personlig. Intressera dig för andra och ställ frågor. Det gör dig också mer intressant.

Karriär

Det här irriterar när tjänstemän söker jobb

En av tre tjänstemän tycker att det är svårt att hitta relevanta tjänster när de söker jobb. Det visar en undersökning från TRR. Jenny Lindahl Nyberg från Hässleholm varit med om många märkliga rekryteringsprocesser.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2024, kl 14:51
rekrytering
Jenny Lindahl Nyberg tycker att rekryteringsprocesser skulle kunna skötas mycket bättre. Foto/Shutterstock/privat

Det är tufft att vara mellan jobb. Och rekryteringsprocesser kan dra ut på tiden. Det visar Trygghetsrådets nya rapport om jobbsökande. Där svarar fyra av tio tjänstemän att de tycker att det tog lång tid innan processen var färdig. Jenny Lindahl Nyberg från Hässleholm bytte jobb för att komma närmare sina barn, men efter fyra år som administratör skulle företaget omorganisera och hennes tjänst försvann. 

– Det var tufft att bli arbetslös som 50-åring mitt i pandemin, säger hon. 

Jenny Lindahl

Här startar Jennys jobbsökande – och erfarenheter av rekryteringsprocesser, som många gånger gav mer att önska. Hon har varit med om IQ-tester, språktester och självskattningstester som egentligen inte haft något med hennes arbetsuppgifter att göra. 

– Jag har suttit och flyttat fyrkanter, undersökt mönster och logik. Det är långa processer och man lägger mycket tid på det, för att i slutändan kanske inte ens få ett svar tillbaka. Det är förnedrande.

Dock var majoriteten av tjänstemännen i TRR:s undersökning nöjda med den återkoppling de fått av rekryteraren efter tester och intervju. Endast 12 procent var missnöjda. Jenny Lindahl Nyberg uppskattar att ungefär 50 procent av de företagen hon sökt jobb hos, inte återkommit med svar efter att hon skickat in sina uppgifter. 

– Grovhugget kanske en fjärdedel återkommer under rimlig tid. Sedan är det en balansgång att ligga på själv, utan att bli påstridig och besvärlig. 

 

Svårt att skriva personligt brev

I själva rekryteringsprocessen tyckte många i undersökningen att det svåraste momentet var att skriva det personliga brevet. Andra saker upplevs betydligt enklare, som exempelvis att hämta in referenser och skriva CV. Jenny Lindahl Nyberg upplever att hon gör sig bäst öga mot öga med en rekryterare. 

– Det är något annat att ses och få en bild över personen, jämfört med att skicka in ett test, säger hon. 

Efter några jobbvändor och flera ansökningsprocesser fick hon hjälp av sin omställningsorganisation TRR, som tipsade henne om en YH-utbildning. Nu pluggar hon till Hotell Supervisor, ett val hon inte har ångrat. 

– Jag gör praktik nu och det känns helt rätt. I juni blir jag färdig. 

Om undersökningen

TRR är en omställningsorganisation som arbetar för företag och tjänstemän i den privata sektorn. 

Enkäten genomfördes mellan december 2023 och januari 2024.
Sammanlagt svarade 1403 personer. 

Karriär

7 saker rekryterarna inte vill att du ska veta

Snabbhet går före mångfald och personlighetstester saknar relevans. Landets rekryterare bär på många hemligheter – här är sju saker du bör veta innan du söker nytt jobb.
Publicerad 4 mars 2024, kl 06:01
En kontorsklädd man vid en dator sätter fingret för munnen och hyssjar.
Sju hemligheter rekryterare inte vill att du ska veta och fallgroparna att undvika när du söker nytt jobb. Foto: Colourbox.
  1. Att de ibland inte riktigt har erfarenhet inom den bransch som du söker. 
     
  2. Att de har ofantligt många rekryteringsuppdrag som de försöker lösa parallellt med ditt.
     
  3. Att snabb leverans i nio fall av tio går före mångfald. Och att få följer GDPR till punkt och pricka.
     
  4. Att det finns många saker en intern rekryteringsenhet kan göra som en extern rekryteringsfirma inte kan.
     
  5. Att många rekryteringar till stor del går att lösa med digitala verktyg som Linkedin, Exparang med flera.
     
  6. Att personlighetstester inte säger hela sanningen, och behöver kompletteras med andra verktyg för att bedöma personlighet. Det här kommer säkert att ändras i och med AI - men där är vi inte än. 
     
  7. Att det ofta är juniora personer som gör merparten av själva bakgrundskollen, även på höga nivåer.

Källa: Boken ”Allt du vill veta om headhunting men aldrig vågat fråga” av Carl Schander och Filip Strömbäck.

Text: Katarina Markiewicz

Karriär

Exitsamtal: Snygg sorti med värdefull feedback

En chans att vända blad, att göra sin röst hörd och förändra. Men också en risk att få dåliga referenser. Det finns både för- och nackdelar med exitsamtal, som blir allt vanligare i arbetslivet.
Publicerad 19 februari 2024, kl 06:02
En tecknad bild föreställande en kvinna som vinkar farväl på en avtackning på jobbet med kaffe och blommor.
Varför exitsamtal? Du lär dig hur du kan använda exitsamtalet för att ge och ta emot feedback, reflektera över din tid på företaget och avsluta din anställning på ett professionellt sätt. Illustration: Christina Hägerfors.

Exitsamtal, avslutande samtal, avgångssamtal eller engelskans offboarding är alla benämningar på ett slags intervju där du som anställd knyter ihop säcken och tackar för den tid som varit. En chans till en snygg sorti som är mer än kaffe, tårta och tacktal.

Sara Hägglund.
Sara Hägglund.

I den bästa av världar kan det bli en strukturerad avslutningsprocess som ger utrymme att uttrycka både ris och ros till arbetsgivaren du lämnar.

Sara Hägglund är ekonomikonsult och har nyligen haft ett exitsamtal när hon slutade på sitt tidigare arbete.

– Det var jättebra och en superviktig möjlighet att förklara varför jag valde att gå vidare till ett annat jobb. Att verkligen bli lyssnad på fick mig att må bra och jag tror även att mina synpunkter på sikt gynnar företaget, eftersom personalen är den allra största tillgången, säger Sara Hägglund.

Exitsamtal feedback för arbetsgivaren

Hon framhåller vikten av att känna sig trygg med den som håller i samtalet och att dessutom få vara anonym i rapporteringen.

– Det var en förutsättning för att jag skulle kunna säga vad jag verkligen tyckte och uttrycka kritik mot organisationen på olika sätt. Men mest hade jag positiva saker att säga. Jag trivdes bra på min förra arbetsplats, men kom så småningom till en platå där jag tyckte att min inlärningskurva och utveckling stannade av. Det tog jag också upp i exitsamtalet, förklarar Sara Hägglund.

HR-konsulten Ulrika Mattsson, som driver det egna företaget People and Business, har hållit många exitsamtal på flera olika företag. Även hon framhåller anonymiteten som en viktig och given grund för ett bra exitsamtal. Ibland händer det att medarbetaren inte vågar föra fram kritik av rädsla att få negativa referenser.

– Vid ett exitsamtal förklarar jag att det som kommit fram inte förs vidare direkt. Jag samlar i stället ihop och sammanställer synpunkter från flera samtal innan jag presenterar något för organisationen. På så sätt blir eventuella trender tydliga på gruppnivå, utan att någon enskild individ hängs ut. Dessutom brukar jag skicka ut en anonymiserad enkät när jag håller samtalen inom större organisationer. I mindre sammanhang går det i allmänhet att räkna ut vem som svarat eftersom det inte är så många som slutar, då är det inte så lämpligt, säger Ulrika Mattsson.

Anonymitet - en viktig faktor

Hon råder dig som erbjuds exitsamtal att tänka efter och gå på den egna magkänslan om det känns tryggt eller inte att ge information. Och sedan göra en avvägning och fråga dig själv: Finns det några risker för mig? Vad har jag att vinna? Kan det ge dåliga referenser? Är det i så fall värt det?

– Du har ingen skyldighet att informera, men för de flesta överväger fördelarna med att dela med sig. Generellt sett mår vi människor bra av att göra våra röster hörda och känna oss inkluderade. Ett exitsamtal kan också vara en hjälp för kollegorna som blir kvar att få det bättre – om företaget lyssnar på dina synpunkter. Men framför allt är det ett sätt att vända blad och gå vidare, säger Ulrika Mattsson.

Möjlighet till reflektion och insikt

För Sara Hägglund blev samtalet också en chans att ta sig tid och reflektera över de två och ett halvt år som hon arbetat i företaget hon lämnade.

– Det gjorde att jag till fullo insåg vad mycket bra jag och min grupp har åstadkommit. Jag kände mig stolt och slutade med huvudet högt. Efter exitsamtalet känns det också lättare att komma tillbaka till min tidigare arbetsgivare, om jag i framtiden skulle vilja det.

Text: Gertrud Dahlberg