Annons
  • Enligt en studie lider nu mellan två och tre procent av befolkningen av så kallad läkemedelsöveranvändningshuvudvärk. Foto: Janerik Henriksson/TT

200 olika sorters huvudvärk

Publicerad 1 oktober 2019, kl 17:12

Vad är skillnaden på migrän och spänningshuvudvärk? Vilka behandlingsmöjligheter finns? Här får du veta mer om den folksjukdom som bland annat gör runt en halv miljon svenskar kroniskt sjuka, varav cirka 200 000 lider av kronisk migrän.

Nästan alla får huvudvärk någon gång i livet. Vanligast är det när vi är mellan 19 och 30, sedan minskar förekomsten med åldern.

Det finns många orsaker till sjukdomen, som oftast drabbar kvinnor. Tillfällig huvudvärk kan exempelvis bero på att man biter ihop käkarna när man sover, har synfel eller har druckit för mycket kaffe. I sämsta men sällsynta fall kan den i stället tyda på en hjärnblödning eller en tumör i huvudet.

Vid återkommande huvudvärk är migrän eller ”spänningshuvudvärk” de vanligaste orsakerna. Men den kan exempelvis också ha psykologiska orsaker som stress, oro och depression. När man är sjuk minst 50 procent av tiden anses sjukdomen vara kronisk.

Världens huvudvärksexperter har beräknat att det finns runt 200 sorters huvudvärk, som delas upp i primära och sekundära huvudvärksformer. Till de primära räknas migrän och spänningshuvudvärk liksom Hortons huvudvärk som beskrivs som den mest plågsamma huvudvärken.

Läs mer: Huvudvärk - misstrodd folksjukdom

Till en grupp som i stället kallas sekundära huvudvärksformer, då de är en följd av någon annan sjukdom eller skada, hör exempelvis huvudvärk som uppstår efter att man fått en hjärnskakning eller haft en stroke.

Men störst i denna grupp är i dag den huvudvärk som uppstått sedan en person med en primär huvudvärksform, som migrän, har ätit för många receptfria smärtlindrande tabletter, och då också får så kallad läkemedelsutlöst huvudvärk.

Läs mer: Migrän kostar samhället miljardbelopp

Ännu har det inte forskats särskilt mycket om huvudvärk. Migrän är mest studerat och i och med det vet man nu att i det fallet finns en genetisk faktor, då ungefär två tredjedelar av dem som lider av migrän också har föräldrar, syskon eller barn med samma sjukdom.

– I teoretiska modeller har man också kommit fram till att ungefär hälften av problemet är genetiskt betingat medan resten är miljöfaktorer, säger Mattias Linde, professor i neurologi och läkare med expertkunskaper om huvudvärk.

– Det är ändå ett ganska fruktbart sätt att se på saken, för då kan man utgå från det inte hjälper att leva det perfekta livet, eftersom du så att säga är förprogrammerad för att få migrän. Å andra sidan är det inte heller meningslöst att förändra livsmiljön eftersom hela problemet är en mix av det genetiska och ens levnadsomständigheter.

Hur kan man minska risken att drabbas av migrän trots att det finns i släkten?
– Eftersom det är genetiskt går det så klart aldrig att bli av med den. Men det som eventuellt kan minska anfallsfrekvensen är att konditionsträna. I min forskargrupp har vi i alla fall sett att det är ungefär lika effektivt som vissa av de förebyggande medicinerna som finns. Konditionsträningen innebär då att du exempelvis ska gå dig lite svettig två till tre gånger i veckan.

Läs mer: "Smärtan var outhärdlig"

– I övrigt kan man säga att nyckelordet sannolikt är regelbundenhet, både vad gäller kost, sömn och exponering för stress. Och då också att försöka minska kontrasterna mellan mer eller mindre stressiga perioder. Så att man inte har ett uppskjutarbeteende utan försöker få till mer grå vardagslunk genom att planera så man klarar sina deadlines i god tid.

Vad är skillnaden mellan migrän och spänningshuvudvärk?
– Det som talar för migrän och mot spänningshuvudvärk är en hög huvudvärksintensitet, alltså att det gör nästan outhärdligt ont, liksom att värken pulserar och att den bara sitter på ena sidan av huvudet. Om du har migrän så ökar också värken om du går uppför en trappa, vilket den inte gör om du har spänningshuvudvärk. Men det enskilt viktigaste symptomet på migrän är illamåendet. Om man mår illa kan man nästan vara säker på att det inte är spänningshuvudvärk. Den som har migrän är också ofta överkänslig för väldigt mycket, som ljud, ljus och beröring, vilket inte gäller den som har spänningshuvudvärk.

Så vad är då i stället typiskt för spänningshuvudvärk?
– Det märkliga är att trots att den är ungefär lika vanlig som migrän vet vi mycket mindre om den sjukdomen, eftersom det inte forskats särskilt mycket om den. Det lilla vi vet utifrån den lilla forskning som gjorts är att de genetiska riskerna vid spänningshuvudvärk inte är lika tydliga som vid migrän.

Beror spänningshuvudvärk i första hand på stress och att man exempelvis biter ihop käkarna när man sover?
– Den kan komma på grund av det, men så är det ofta vid migrän också. Och det är inte så enkelt som att spänningshuvudvärk bara beror på att man spänner muskulaturen. När det handlar om den kroniska formen så vet vi att problemet inte är så uppenbart kopplat till spänning utan mer sitter i hjärnan.

– Det här är viktig information eftersom de människor som lider av den här sjukdomen lätt hamnar i händerna på tandläkare, optiker, oseopater och andra som ständigt pratar om muskulaturen som en orsak till problemet., trots att det oftast inte alls hjälper med nya bettskenor, nya glasögon eller att knäcka i nacken. Det de här människorna behöver är i stället en mer generell livsstilsförändring. Och möjligen också mediciner utskrivna av läkare, inte receptfria smärtstillande medel.

Vad är de utlösande faktorerna till migrän och spänningshuvudvärk?
– Det är lite skillnad på vad som orsakar huvudvärk och vad som triggar igång enskilda attacker. Men stress och kontraster mellan stress och avslappning är de främsta orsakerna när det gäller utlösande faktorer. Om du exempelvis har migrän så triggas den vanligtvis igång av stress, även om det också kan bero på många andra saker.

Vad är läkemedelsutlöst huvudvärk?
– Det, som numera heter läkemedelsöveranvändningshuvudvärk, utlöses inte av läkemedlet i sig utan kommer sig av att du har en primär huvudvärk, som migrän eller spänningshuvudvärk i botten. Om de sjukdomarna inte behandlas i förebyggande syfte utan drabbar samma människa om och om igen så tar den personen ofta till receptfria smärtstillande mediciner, som exempelvis Alvedon. På kort sikt blir då huvudvärken lite bättre men efter ett tag får man allt oftare huvudvärk på grund av medicinerna och då har man utvecklat en läkemedelsöveranvändningshuvudvärk. Därför betraktas den som en komplikation till den primära huvudvärken.

– Den här sjukdomen har tyvärr blivit jättevanlig. Enligt en studie lider nu mellan två och tre procent av befolkningen av den. Vilket är horribelt eftersom den försätter en redan drabbad person i ett ännu värre läge.

Men vad är alternativet om man inte står ut med sin huvudvärk?
– Tyvärr är det väldigt ojämlikt när det gäller behandlingen av huvudvärk i vårt land. Därför står många utan möjlighet till rätt behandling. och tar då i stället till dessa receptfria smärtstillande tabletter, som de sedan alltså får ytterligare en huvudvärkssjukdom av.

– Men om man lyckas få hjälp av en specialist, så att man slipper ta en massa receptfria tabletter, kan man säga att det har skett en slags kompasskursändring hos oss läkare som jobbar med det här. Förr låg vårt fokus väldigt mycket på akut behandling, att det skulle vara snabbt och bestämt på så vis att man exempelvis gav sprutor för att bryta migränattackerna. Nu har vi i stället börjat tänka mer i termer av förebyggande behandling. Alltså hur man med ett lite större helhetsgrepp kan förhindra att den drabbade har så mycket huvudvärk så ofta.

Vad innebär en sådan behandling?
– Den kan innehålla många olika saker. Men grovt kan den delas in i behandling med läkemedel och ett förebyggande utan sådana, där metoden väljs beroende på vilken slags huvudvärk det handlar om. Och eftersom vi i dag alltså vet att konditionsträning är ungefär lika effektivt som vissa av de förebyggande medicinerna så rekommenderar vi gärna det.

– Men det är viktigt att påpeka att det här inte gäller den som har kronisk migrän och då ofta har för ont för att kunna röra på sig över huvudtaget. För dessa människor är det nyaste bland våra behandlingsmöjlighet att injicera biologisk medicin, vilket vi har sett att många blir helt friska av. Men det är då alltid den sista utvägen, säger Mattias Linde.

Rätt till högkostnadsskydd

Om du lider av en sjukdom som gör att du, i korta perioder, ofta är borta från jobbet kan det bli dyrt i längden. Du kan då ansöka om ett särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan, som innebär att du själv slipper karensdagar och din arbetsgivare inte behöver betala sjuklön.

För att få ett särskilt högriskskydd krävs att en läkare ställer prognosen att du kommer vara borta från jobbet mer än tio gånger på ett år. Ett experttips är att du då ser till att vända dig till en huvudvärksspecialist för att få extra tyngd bakom intyget till Försäkringskassan.

Läs mer på Försäkringskassan.se och sök på Särskilt högriskskydd.

Anita Täpp
Anita Täpp
[email protected]
Lediga jobb
Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.