Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Huvudvärk – misstrodd folksjukdom

Två miljoner svenskar har besvärande huvudvärk. 200 000 så svår att de har problem att sköta jobbet. Ändå lyckas många – men till priset att allt annat i livet väljs bort.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Huvudvärk gör att man har svårt att sålla bort intryck, vilket kan vara ett problem i öppna kontorslandskap. Colourbox

Ett liv där karriärdrömmar, familj och fritidsaktiviteter har valts bort. Där man ständigt biter ihop och äter mängder av receptfria smärtstillande tabletter för att klara jobbet. För att sedan ligga nedbäddad bakom mörka gardiner varje helg för att också orka nästa vecka.

Så kan tillvaron se ut för många av de 200 000 människor i Sverige som lider av kronisk migrän. Liksom för många andra som har svår huvudvärk av andra orsaker.

För vissa kan det handla om ett mer begränsat lidande, som att man har regelbundna migränanfall en gång i månaden, med illamående, kräkningar och sängliggande som följd. Eller i bästa fall en mycket lindrigare variant som exempelvis ”migränaura”, där synen påverkas och man kan få ont i huvudet, vilket dock snabbt brukar gå över.

Men sammantaget är migrän – tillsammans med det som brukar kallas spänningshuvudvärk och en läkemedelsutlöst variant – de vanligaste orsakerna till huvudvärk, som räknas till en av våra största folksjukdomar. Framför allt kvinnor tycks lida av migrän i någon form.

Trots det kan den som lider av sjukdomen mötas av stor okunskap och misstro, inte minst på arbetsplatsen.

– Om man själv har en mildare variant av migrän kan man ha lite mer förståelse. Men jag vet arbetsplatser där den som lider av svår migrän fortfarande blir misstänkliggjord och kränkt på så vis att man kallas in till chefen och blir tillsagd att skaffa ett läkarintyg från dag ett när man behöver stanna hemma. Då försöker man ofta lösa situationen genom att överkonsumera receptfria smärtstillande tabletter och drabbas då snart också av så kallad läkemedelsöveranvändningshuvudvärk, säger Mattias Linde, professor i neurologi och huvudvärksexpert, som i sitt arbete som läkare möter många av de värst drabbade migränpatienterna.

– Det här misstänkliggörandet grundar sig i att man inte erkänner migrän som en riktig sjukdom utan tycker att folk ska rycka upp sig. Men på många håll har man ändå fått en fungerande relation med sin arbetsgivare, där denne förstår problemet och man exempelvis har kommit överens om att det är okej att man blir försenad i några timmar ibland. Så det är ändå inget dominerande problem på arbetsplatserna.

Värre tycker Mattias Linde är att många huvudvärksdrabbade människor betalar ett högt pris för att klara jobbet. Att de för att göra det måste välja bort allt annat i livet och ägna varje helg åt att rehabilitera sig, liggande i sängen i ett mörklagt rum.

– Det är ett stort humanitärt problem och en tillvaro jag själv tycker är mardrömslik. Många kommer heller inte ur ekorrhjulet. Men det att de mörkar sin sjukdom kan också vara en förklaring till att det inte är ett större problem på arbetsplatserna.

Ibland blir det ändå omöjligt att dölja sjukdomen, vilket kan väcka irritation hos kollegor och chefer, eftersom migrän gör en överkänslig för till exempel ljud, ljus och dofter.

– Huvudvärken gör att ens nervsystem är uppskruvat på en högre volym och du har en bristande habituering, vilket betyder att du har svårt att sålla bort intryck. Om vi andra exempelvis lägger märke till att en kollega har en stark parfym på sig så vänjer vi oss och tänker snart inte mer på det. För en migränsjuk blir parfymdoften i stället allt starkare och till slut så outhärdlig att du kanske måste säga till den som har parfymen på sig, förklarar Mattias Linde.

– Den här oförmågan att sålla bort intryck gör det också extra jobbigt att sitta i ett kontorslandskap, om man exempelvis sitter bredvid en kollega som ständigt reser sig upp och går i väg någonstans. Men mina patienter berättar också exempelvis om hur jobbigt en klockas tickande kan vara. Den här oförmågan att filtrera bort intrycken dränerar dem på energi.

För att göra situationen för dem som lider av svår huvudvärk bättre ger Mattias Linde följande råd till chefer och kollegor:

➧ Inse att det handlar om en sjukdom.

– Att ha svår huvudvärk är fortfarande förknippat med mycket skam och skuldkänslor och ingen njuter av att bli misstänkliggjord. Därför kan det ha jättestor betydelse om man känner att man kan vara öppen med detta med chefen och sina arbetskamrater. Det är också bra om platschefen, med den drabbades tillstånd, informerar alla om läget.

➧ Se till att det finns ett vilrum där den sjuke kan dra sig undan en timme ibland.

➧ Acceptera en viss flexibilitet i arbetet och förstå att alla deadlines inte kan hållas eftersom man exempelvis kan få ett migränanfall just då, när stressnivån ofta är som högst.

– En hjälp kan vara att lägga ut jobb så tidigt som möjligt för att personen ska slippa den värsta stressen.

Läs mer: "Smärtan var outhärdlig"

Läs mer: Migrän kostar samhället miljardbelopp

Läs mer: 200 olika sorters huvudvärk

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
  • Man känner sig tröttare.
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar.
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
  • Vi blir mer lätt distraherade.
  • Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.