Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Befann sig i fel rum - fick sparken från Kanadas ambassad

En chaufför på Kanadas ambassad blev avskedad när han skulle bjuda en gäst på kaffe och uppehöll sig i ett rum som han inte fick. Arbetsgivaren hävdar statsimmunitet och vägrar komma på förhandling med Unionen.
Lina Björk Publicerad 19 augusti 2020, kl 14:59
Kasper Nymann
Unionen anser inte att chaufförens agerande bör ha kostat honom jobbet på den kanadensiska ambassaden. Kasper Nymann

Det är inte första gången som en ambassad bryter mot svensk arbetsrätt. De senaste fyra åren har Unionen bland annat stämt den spanska ambassaden nio gånger för uteblivet semestertillägg. Personalen hade dessutom inte fått någon löneökning på ett decennium.

Läs mer: Usla villkor på spanska ambassaden

I tvisten mot Kanadas ambassad handlar ärendet om en chaufför som enligt kutym ville bjuda den gästande ambassadörens Säpo-vakter på kaffe. När han skulle hämta koppar och dryck uppehöll han sig i en öppen yta i anslutning till det rum där ambassadören tog emot sin gäst. Annan personal som uppehöll sig i rummet berättade för ambassadören att chauffören befunnit sig i rummet, till synes utan arbetsuppgifter, vilket fick till följd att han avskedades då man ansåg att hans förtroende var förbrukat.

Unionen tog kontakt med ambassaden för att förhandla om tvisten men fick till svar att man åberopar statsimmunitet och därför inte tänkte komma till någon förhandling.

Det har tidigare rått delade meningar om statsimmuniteten står över svensk arbetsrätt i vissa frågor, men i somras kom ett klargörande som kan komma att hjälpa chauffören på Kanadas ambassad.

Läs mer: Samma jobb men olika lön på svenska ambassader

– Tidigare har det varit oklart vad som gäller för lokalanställda utan diplomatstatus på ambassader. Det är sedvanerätt att statsimmunitet kan åberopas i vissa fall före de nationella lagarna, men det är inte undantagslöst. Och här har utvecklingen gått från en väldigt strikt tolkning, där stater haft stor möjlighet att åberopa immuniteten, till en mer begränsad syn på att immuniteten bör röra sig om säkerhet för staten, men inte privaträttsliga frågor i övrigt, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen, som driver tvisten mot Kanadas ambassad för medlemmen räkning.  

I det fall som avgjordes i somras ansåg Arbetsdomstolen att sedvanerätten om statsimmunitet inte utgjort något hinder att ta upp Unionenmedlemmens talan i svensk domstol.

– Det blir väldigt rättsosäkert om lokalanställda på ambassader inte kan få sitt fall prövade i svensk domstol, så med den utgångspunkten är fallet i somras ett kliv framåt och väldigt intressant för utvecklingen, säger David Hellman.

Unionen anser inte att chaufförens agerande bör ha kostat honom jobbet. Även om han befann sig i ett rum som var mindre lämpligt så är det ovanligt att statshemligheter diskuteras på ”artighetsvistiter”, ambassadörer emellan. Förbundet stämmer därför arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor i skadestånd.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivaren men Kanadas ambassad meddelar att de inte vill kommentera tvisten.

Immunitet

Statsimmunitet innebär att alla myndigheter som agerar i en stats namn liksom all egendom som ägs eller brukas av en stat skyddas, det vill säga att den mottagande staten inte kan agera mot ambassadlandets vilja.

Diplomatisk immunitet innebär kortfattat att personer som tjänstgör vid en ambassad eller ett konsulat, och representerar sitt hemland i ett annat land i huvudsak inte omfattas av det mottagande landets domsrätt. Även ambassadbyggnaderna och diplomaternas bostäder är fredade, alltså okränkbara. Immuniteten kan vara av straffrättslig, civilrättslig och administrativ karaktär, beroende på i vilken typ av ärenden blir aktuella.

Den ursprungliga tanken bakom immuniteten, och som gäller än i dag, är att diplomaten ska kunna utföra sitt arbete i lugn och ro, utan fruktan för den mottagande statens myndigheter.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."