Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Du är passé redan vid 43

Inbillar du dig att du är het på arbetsmarknaden för att du ännu inte fyllt 55? Tänk om – redan vid 43 är du passé och sållas bort av arbetsgivare. Det visar forskning från Uppsala universitet och Linnéuniversitetet.
Johanna Rovira Publicerad
Erik Mårtensson, Noella Johansson, Mikael Fritzon. (TT)
Håkan Hellström, Camilla Läckberg och Chris O'Neill har alla fyllt 43 i år. Erik Mårtensson, Noella Johansson, Mikael Fritzon. (TT)

Det finns en gammal tes som säger att så kallade femtiofemplussare har svårare att få jobb. Men den tesen är just gammal. 40 har blivit det nya 55+, enligt en färsk arbetsmarknadsstudie gjord vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Forskarna skickade fler än 6 000 påhittade jobbansökningar till arbetsgivare som annonserat efter bland annat administratörer och säljare, och fann att medelålders och äldre jobbsökare oftare valdes bort. Chansen att få kontakt med arbetsgivaren minskade redan när den imaginära jobbsökaren påstod att han eller hon fyllt 40. Ju äldre påhittad ålder desto mindre chans att bli kontaktad, visar rapporten.

Läs mer: Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden ökar

Läs mer: Många anmälningar till DO om ålder

En enkätundersökning som vissa av arbetsgivarna fick svara på, visar att de egenskaper man befarar att 40-åringarna börjat förlora, är förmågan att lära nytt, att vara flexibel samt att vara anpassningsbar. Dessutom tvivlar arbetsgivarna på de äldres (läs 40 och uppåt) förmåga att vara drivna och initiativrika. 

Forskarna menar att det inte bör råda något tvivel om att högre ålder är en negativ faktor i rekryteringsprocessen och att arbetsgivarna gör sig skyldiga till en åldersdiskriminering som kan få stora samhällskonsekvenser. Dels genom att alla kommer att behöva jobba längre framöver men också för att rörligheten på arbetsmarknaden minskar mer om äldre låter bli att söka nya jobb eftersom de förväntar sig att bli diskriminerade.

Läs mer: Därför ska du starta eget vid 50+

Läs mer: Äldre anställda är friskare

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.