Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Fler får sämre villkor på nytt jobb

Trots högkonjunkturen satsar företagen inte tillräckligt på personalens kompetensutveckling. Statistik från Trygghetsrådet visar att en allt större andel av uppsagda tjänstemän får sämre villkor i sina nya jobb.
Publicerad 19 december 2018, kl 13:28
Andelen som fått det sämre har ökat drygt 5 procentenheter medan de som har lika eller bättre villkor minskat från runt 75 procent av alla till strax under 70 procent. Källa: TRR

Det är professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet som kommit fram till att arbetsgivarna inte satsar på de anställdas kompetensutveckling. Han är expert på arbetsmarknadsfrågor.

– Statistiken tyder på att företagen försummar kompetensutveckling för sina anställda, säger han.

Diagrammet ovan visar att en allt större andel av de uppsagda får sämre villkor när de får en ny anställning och materialet visar också att andelen som får det bättre ökar medan de som får liknande villkor minskar. Sammantaget ökar de som får det sämre mer än den sammanslagna gruppen med lika eller bättre villkor.

Läs mer: Så funkar Trygghetsrådet

Diagrammet tar sin början 2009 – året efter finanskrisen. 2009 tog Trygghetsrådet – TRR – hand om 20 000 uppsagda tjänstemän. Med förbättrad ekonomi har antalet succesivt sjunkit och i år är det omkring 10 000 uppsagda som TRR jobbar med. Under hela perioden har ungefär 90 procent av dem som förlorat sin anställning fått nytt jobb.

Läs mer: Kvinnor får oftare nytt jobb

Anders Kjellberg betecknar förändringarna som tydliga. Han säger att digitalisering och flytt till andra länder gör att en hel del jobb försvinner på mellannivå medan andra nya jobb fordrar annan kompetens.

Han tänker sig att de som anser att de fått ett bättre jobb fått mer kvalificerade arbetsuppgifter, högre lön och mer inflytande medan de som tycker att de fått sämre jobb har hamnat i mindre kvalificerat jobb med lägre lön och ett mer styrt arbete.

Anders Kjellberg säger att orsaken till att en del får sämre jobb är att de inte fått den kompetensutveckling som krävs i ett föränderligt arbetsliv medan de som fått det bättre får det i åtminstone viss utsträckning eftersom många arbetsgivare har svårt att hitta folk till avancerade arbeten.

Han pekar på Ikea som både säger upp och anställer i stor omfattning. Hans åsikt är att de som redan har jobb på Ikea borde få chansen att utbilda sig till de nya jobben.

Läs mer: Varselvåg inte tecken på lågkonjunktur

Dessutom pekar Anders Kjellberg på en undersökning som fackförbundet Sveriges Ingenjörer gjort. Den visar att företagen satsat mindre de senaste fem åren på att utbilda personalen.

Lennart Hedström är vd för TRR. Han säger inte emot Anders Kjellberg och tillägger.

– Arbetsmarknaden förändras och blir mer polariserad.

TRR:s vd tror att det kan finnas en annan förklaring till en del av utvecklingen och det är enligt honom att det skett en förändring av synen på lön, som innebär att alltfler tycker det är viktigt att göra nytta i samhället och arbeta för ett högre syfte. Det gör att lägre betalda jobb i offentlig sektor blivit mer populära.

Lennart Hedström säger också att kompetensutveckling i stor utsträckning handlar om att lära sig i det dagliga arbetet och av mentorer och arbetskamrater. Ren utbildning och kurser står bara för en tiondel av kompetensutvecklingen enligt honom.

– För individen har det aldrig varit viktigare att investera i sin egen anställningsbarhet. Det gäller att förbereda sig för nästa jobb även om man inte vet vad det är, säger TRR:s vd.

Unionens förhandlingschef Niklas Hjert ser samma utveckling som Anders Kjellberg beskriver. Han berättar att Unionen i många år kunnat se att företagen inte satsar tillräckligt på de anställdas kompetensutveckling. Hans bild är att företagen hela tiden arbetar med kompetensväxling och det innebär att de fortlöpande säger upp folk och anställer andra med ett kunnande som passar verksamheten bättre.

Läs mer: Många tror de får betala själva

– Företagen borde i stället satsa på kompetensutveckling av dem som redan är anställda. Det har många fördelar – bland annat känner de ju redan till företaget och verksamheten, säger Niklas Hjert.

Hans uppfattning är att både individen och företaget har ansvar för kompetensutvecklingen och han påpekar att för många tjänstemän behövs det en ordentlig kompetensutveckling för att kunna få en ny anställning med lika bra villkor om de förlorar jobbet i samband med nästa lågkonjunktur.

En del av förklaringen till att andelen som får det bättre ökat tror Niklas Hjert helt enkelt handlar om att det är lättare att förbättra sina villkor när man byter anställning. Dessutom tänker han sig att andelen som får det sämre delvis kan förklaras av att många efter finanskrisen fått jobb i offentlig sektor där lönerna är lägre.

Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson säger att företagen ägnar sig mycket åt kompetensutveckling. Det är en överlevnadsfråga eftersom det är svårt att få tag på kompetent personal. När det gäller kommentarer på TRR:s statistik hänvisar han till TRR.

Text: Göran Jacobsson

TRR

Trygghetsrådets uppdrag är att ordna nytt jobb åt tjänstemän i privat sektor, som förlorat jobbet på grund av arbetsbrist.

Det är en stiftelse som ägs av Svenskt Näringsliv och facken i PTK. 950 000 privatanställda tjänstemän jobbar i företag som är anslutna till TRR. Huvudkontoret finns i Stockholm och TRR har verksamhet på runt 40 platser i landet.

Anställningsvillkor

Osäker anställning kan leda till för tidig död

Den som byter ett dåligt jobb mot ett bra minskar risken att dö i förtid. Det visar en ny studie.
David Österberg Publicerad 14 september 2023, kl 06:30
En man håller sig för huvudet framför sin dator. Oskarp bild.
Ett kollektivavtal och en fast anställning kan minska risken att dö en för tidig död. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.

– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.

Låg lön dålig för hälsan

En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.

– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.

Svårare att få lån

En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.

– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.

I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.

Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.