Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Nya EU-lagar påverkar svensk arbetsmarknad

Den senaste mandatperioden har Europaparlamentet och EU:s andra lagstiftare ministerrådet, fattat beslut om flera konkreta lagar på arbetsmarknadsområdet. Det reviderade utstationeringsdirektivet påverkar den svenska arbetsmarknaden mest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 13 maj 2019, kl 11:07
Alexander Mak/Colourbox
Alexander Mak/Colourbox

De flesta frågor som rör arbetsmarknaden beslutar medlemsländerna själva om, antingen genom lagstiftning eller som i Sverige genom att arbetsmarknadens parter avtalar om löner och andra arbetsvillkor. Och när EU stiftar lagar på arbetsmarknadsområdet har de ofta ingen betydelse för svenska arbetstagare, eftersom villkoren i Sverige är bättre än de minimiregler som gäller enligt EU-lagstiftningen.

Läs också: "Värna kollektivavtalen och partsmodellen"

Av de EU-beslut som gäller arbetsmarknaden som kommit på senare tid är det framför allt det så kallade utstationeringsdirektivet som påverkar den svenska arbetsmarknaden direkt. Bakgrunden till direktivet är att det lettiska byggföretaget Laval vann en upphandling för ett skolbygge i Vaxholm. När bolaget inte ville teckna svenskt kollektivavtal sattes det i blockad av Byggnads 2004. 2007 kom EG-domstolen fram till att det inte var tillåtet av Byggnads att kräva svenskt kollektivavtal av det lettiska företaget. Såväl svenska som europeiska fackförbund ansåg att den så kallade Lavaldomen ökade risken för lönedumpning.

Men i juni 2018 enades Europaparlamentet och ministerrådet om ett reviderat utstationeringsdirektiv, som innebär att Lavaldomen är upphävd. Arbetstagare som under en begränsad tid skickas till ett annat land för att arbeta är därmed berättigade till ersättning enligt värdlandets regler.

Läs mer: Lex Laval rivs upp

– Det reviderade utstationeringsdirektivet ändrar allt – principen som har klubbats är lika lön för lika arbete på samma plats. Det går inte längre att lönedumpa, säger den Brysselbaserade frilansjournalisten Sigrid Melchior, som nyligen har skrivit en rapport om hur svenska EU-parlamentariker röstade i frågor som gällde arbetsmarknaden under perioden 2014-2019.

Enligt Unionens samhällspolitiska chef Henrik Ehrenberg är direktivet viktigt.

– Den som utför arbete på svensk arbetsmarknad ska ha svenska villkor. Det är viktigt att företag som bedriver verksamhet i Sverige ingår kollektivavtal i Sverige genom att gå med i en arbetsgivarorganisation eller skriver på ett hängavtal, för att säkerställa att arbetstagarna har villkor i enlighet med svenska kollektivavtal.

Men hittills har direktivet inte påverkat Unionens medlemmar i någon större utsträckning. I framtiden kan det dock få betydelse.

– En fråga som vi får titta närmare på är till exempel vad som gäller för den som utför typiska tjänstemannauppgifter i ett annat land för en svensk uppdragsgivare, säger Henrik Ehrenberg.

Flera andra nya EU-lagar är aktuella på arbetsmarknadsområdet. I januari beslutade parlamentet och ministerrådet att varje förälder har rätt till fyra månaders föräldraledighet och att två av månaderna inte får överföras mellan föräldrarna.

En annan nyhet på arbetsmarknadsområdet är att EU-lagstiftarna i februari kom överens om att bilda en europeisk arbetsmyndighet som ska stötta rörliga arbetstagare med information om deras rättigheter och skyldigheter.

Läs också: Bör rörligheten för yrkesverksamma inom EU förbättras?

Enligt arbetsvillkorsdirektivet, som också klubbades i februari, får en provanställning vara i längst sex månader, med vissa undantag. I Sverige är det arbetsmarknadens parter som i kollektivavtal reglerar frågor som rör provanställningar. Direktivet väcker därför viss oro.

– Vi vill behålla makten över arbetstidsregleringen i så stor utsträckning som möjligt. Det kan absolut hända att kommissionen får feeling och vill gå in och ytterligare reglera arbetstiden, säger Henrik Ehrenberg.

Förutom de nya direktiven på det sociala området antog kommissionen också en europeisk pelare för sociala rättigheter under mandatperioden. Den sociala pelaren, som inte är rättsligt bindande, innehåller 20 principer och rättigheter som till exempel rätten till rättvis lön och livslångt lärande. Henrik Ehrenberg är positiv till pelaren.

Läs också: Hur ser du på EU:s sociala pelare?

– Det är bra att EU-länderna arbetar gemensamt med de sociala frågorna. Hela den europeiska arbetsmarknaden påverkas positivt om villkoren för dem som har det sämst blir bättre. Men om kommissionen fortsätter att hänvisa till den sociala pelaren i flera direktivförslag återstår det att se vilka de långsiktiga konsekvenserna blir. Det vore olyckligt med mer lagstiftning som rör arbetsmarknaden, säger han.

Läs också: Enkät – Partiernas toppnamn om EU och arbetmarknaden

EU-val

  • EU-parlamentarikerna väljs i direkta val i medlemsländerna vart femte år.
  • Efter Storbritanniens utträde ur EU får parlamentet 705 ledamöter. Sverige får 21 ledamöter, förutsatt att Storbritannien lämnar unionen. Under förra mandatperioden 2014-2019 hade parlamentet 751 ledamöter, varav 20 från Sverige.
  • Totalt omkring 374 miljoner invånare i EU:s medlemsländer har rätt att rösta i valet. Valdagen infaller mellan den 23 – 26 maj i länderna, i Sverige den 26 maj.
  • Parlamentet besluter tillsammans med EU:s ministerråd om nya lagar i EU. Parlamentet godkänner även ministerrådets, det vill säga medlemsländernas, förslag till EU-kommissionärer. Parlamentet fattar också beslut om EU:s gemensamma budget och kontrollerar att kommissionen använder pengarna på rätt sätt.

Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.