Annons
  • Foto: Colourbox

Unionen och TCO: ”Värna partsmodellen och kollektivavtalen”

Publicerad 13 maj 2019, kl 11:07

Den 26 maj är det val till Europaparlamentet i Sverige. Då är det dags att välja de 21 ledamöter som ska representera Sverige i parlamentet under nästa mandatperiod. Både Unionen och TCO vill att de svenska parlamentarikerna ska driva frågor om stärkta fackliga rättigheter.

Vart femte år är det val till Europaparlamentet, som bland annat stiftar lagar i EU. Det mesta som rör arbetsmarknaden fattar medlemsländerna själva beslut om. Men den gångna mandatperioden har det varit ett större fokus på arbetsmarknadspolitik och sociala frågor inom EU än tidigare.

Läs också: Nya EU-lagar påverkar svensk arbetsmarknad

Enligt den Brysselbaserade frilansjournalisten Sigrid Melchior är det ökade intresset förmodligen en följd av att många medlemsländer har tvingats hantera stor arbetslöshet i spåren av den ekonomiska krisen 2008. 

– I flera länder, främst i södra Europa, upplever människor att EU inte har levererat inom socialpolitiken och de vänder sig därför emot EU. Det är troligen en anledning till att det har kommit fler konkreta lagförslag på arbetsmarknadsområdet från kommissionen än tidigare, säger hon.

Det är EU-kommissionen som föreslår vilka nya lagar som ska gälla inom unionen. Men EU:s två lagstiftare, Europaparlamentet och ministerrådet, avgör om lagförslagen antas och hur lagarna i så fall utformas. De senaste två åren har lagstiftarna fattat beslut om ett reviderat utstationeringsdirektiv, ett föräldraledighetsdirektiv, ett arbetsvillkorsdirektiv och bestämt att en europeisk arbetsmyndighet ska skapas. Läs mer nedan.

Arbetsmarknaden är ett område som TCO och Unionen anser att arbetsmarknadens parter ska reglera i kollektivavtal. Unionen har därför med en oro uppmärksammat EU-politikernas ökade vilja att reglera arbetsmarknaden via lagstiftning.

– Konsekvensen kan bli att partsmodellen urholkas och att det blir svårare att reglera arbetsmarknadsfrågor i kollektivtal. En lagstiftning ska gälla alla på hela arbetsmarknaden – oavsett bransch, utbildningsnivå och löneläge – medan det i kollektivavtal går att anpassa villkoren för olika branscher. Det går dessutom mycket snabbare att ändra ett kollektivavtal än en lagstiftning när det finns behov av det, säger Unionens samhällspolitiska chef Henrik Ehrenberg.

Ökad reglering på den europeiska arbetsmarknaden riskerar att drabba svenska arbetstagare, enligt Ehrenberg.

– Om EU börjar lagstifta om sådant som i Sverige regleras i kollektivavtal – och där villkoren är bättre i Sverige – minskar arbetsgivarnas intresse för att upprätta kollektivavtal med bättre villkor än vad lagen kräver. Den lägsta standarden i lagen, till exempel en minimilön, riskerar att bli ett tak. En EU-reglering som syftar till att förbättra villkoren för arbetstagare i EU gör då att svenska arbetstagare i praktiken får det sämre.

Unionen vill därför att svenska politiker i Europaparlamentet värnar kollektivavtalen och partsmodellen.

– Vi vill att de arbetar för att regleringar på EU-nivå som berör arbetsmarknaden alltid lämnar utrymme för arbetsmarknadens parter att komma överens i kollektivavtal, säger Henrik Ehrenberg.

Även TCO:s ordförande Eva Nordmark vill att svenska parlamentariker arbetar för att villkoren på arbetsmarknaden bestäms av starka parter och inte av mer lagstiftning.

– Det ger mest stabila och långsiktiga förutsättningar om fack och arbetsgivare kommer överens om villkoren. Partsmodellen i Sverige och Norden är ett bra exempel på det. Den levererar såväl hög konkurrenskraft åt företagen som trygghet och goda villkor åt löntagarna, säger hon.

Unionen vill även att svenska EU-parlamentarikerna arbetar för att rörligheten för yrkesutövare inom EU förbättras.

– En stor andel av våra medlemmar jobbar i företag, som antingen är utlandsägda eller som bedriver verksamhet i flera länder. Många av dem vill kunna jobba i andra EU-länder en kortare eller längre tid med svensk utbildning och svenska kvalifikationer. Då är det viktigt att hindren för att arbeta i andra länder minskar – det skulle till exempel underlätta om förväntningarna på dem som arbetade inom ett yrke var desamma i hela EU, säger Henrik Ehrenberg och tillägger att en del av kompetensbristen i Sverige skulle kunna lösas om fler människor från andra EU-länder kom hit och arbetade.

Läs också: Bör rörligheten för yrkesverksamma inom EU förbättras?

Unionen vill också att svenska politiker i Europaparlamentet fortsätter att främja ökad frihandel.

– Stängs den globala marknaden blir det svårare att sälja svenska varor och tjänster internationellt och då förlorar vi jobb i Sverige. Men det är en pedagogisk uppgift att i den europeiska debatten förklara att frihandelsavtal med Japan, Kanada, USA och Latinamerika skapar och inte hotar jobb i Europa, säger Henrik Ehrenberg.

TCO vill att parlamentarikerna arbetar för fler och bättre jobb i Europa, bland annat genom bättre möjligheter till kompetensutveckling under hela yrkeslivet. Organisationen föreslår att EU avsätter medel för att hjälpa medlemsländerna att bilda strukturer för trygghets- och omställningssystem.

Läs också: Bör EU bidra till kompetensutveckling under hela yrkeslivet?

– Resurserna skulle till exempel kunna användas till att inrätta en gemensam tjänst dit medlemsländerna kan vända sig för att få rådgivning om hur de kan bygga upp sina system. Genom trygghets- och omställningssystem blir europeiska företag mer konkurrenskraftiga, samtidigt som människor inte behöver vara rädda för att bli fattiga om de förlorar jobbet, säger Eva Nordmark.

TCO anser också att respekten för grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter – där fackliga rättigheter ingår är viktiga frågor för Europaparlamentets ledamöter.

– Vi vill att EU bidrar med kunskap om hur fack och arbetsgivare gemensamt kan ta ansvar för att utveckla arbetsvillkoren i Europa – på såväl lokal och nationell som på europeisk nivå, säger Eva Nordmark och berättar att TCO därför har föreslagit att det i EU:s långtidsbudget avsätts medel för att genom utbildningsinsatser stärka arbetsmarknadens parter runt om i Europa.

TCO vill dessutom att EU tar fram en ny jämställdhetsstrategi för att kvinnors sysselsättningsgrad ska bli densamma som männens. År 2017 var 80 procent av männen inom EU sysselsatta, jämfört med 66 procent av kvinnorna.

Läs också: Behöver EU en ny jämställdhetsstrategi?

– Det är ett slöseri med resurser att välutbildade kvinnor lämnar arbetslivet när de får barn i så stor utsträckning. Oavsett om du är man eller kvinna måste du ha möjlighet och rätt att använda dina kunskaper och din kompetens och bidra på arbetsmarknaden, säger Eva Nordmark.

Läs också: Enkät – Partiernas toppnamn om EU och arbetsmarknaden

Foto: Alex Giacomini, Eva Edsjö

EU-val

  • EU-parlamentarikerna väljs i direkta val i medlemsländerna vart femte år.
  • Efter Storbritanniens utträde ur EU får parlamentet 705 ledamöter. Sverige får 21 ledamöter, förutsatt att Storbritannien lämnar unionen. Under förra mandatperioden 2014-2019 hade parlamentet 751 ledamöter, varav 20 från Sverige.
  • Totalt omkring 374 miljoner invånare i EU:s medlemsländer har rätt att rösta i valet. Valdagen infaller mellan den 23 – 26 maj i länderna, i Sverige den 26 maj.
  • Parlamentet besluter tillsammans med EU:s ministerråd om nya lagar i EU. Parlamentet godkänner även ministerrådets, det vill säga medlemsländernas, förslag till EU-kommissionärer. Parlamentet fattar också beslut om EU:s gemensamma budget och kontrollerar att kommissionen använder pengarna på rätt sätt.

Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”

Kamilla Kvarntorp
[email protected]
Lediga jobb
Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.