Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så överlever du oxveckorna

Är kollegorna ovanligt gnälliga? Är du pankare än pank? Känns livet allmänt trist? Oxveckorna kan kännas oändligt långa och tröstlösa. Men det finns knep för att fördriva tiden och göra det bästa även av den tristaste tiden på året.
Petra Rendik Publicerad 23 januari 2019, kl 15:40
Colourbox
Känns veckorna fram till våren olidliga? Ta det lugnt och var lite snäll mot dig själv ... Colourbox

Det är tungt nu. Vi befinner oss bara i början av oxveckorna, tråkigaste och fattigaste tiden på året som börjar mitten av januari och håller i sig ända fram till påsken och de efterlängtade första röda dagarna i almanackan sen jul och nyår. Ingen fest, ingen lyx, ingen vila. Bara jobb.

Läs mer: Så fixar du ekonomin efter semestern

Men den här tiden på året kan också bli en period för att skaffa sig nya vanor som får oss att må bättre, både nu och mer långsiktigt. Det handlar om enkla ting som varken kostar pengar eller kräver stora uppoffringar. Bara ett uns av beslutsamhet.

1. Börja planera semestern redan nu. Halva nöjet ligger i att googla stränder, spännande städer och andra utflyktsmål som du vill besöka i sommar. Ett plus med att vara ute i god tid är att du kommer vara mer än beredd när arbetsgivaren vill ha in semesterönskemålen i mars. Dessutom är det ofta billigare att vara tidigt ute ...

... Och innan sommaren infaller påsk, 1 maj, Kristihimmelfärd och nationaldagen … Med lite planering kan du maxa ledigheten.

Läs mer: Röda dagar 2020

2. Kompetensutveckla dig. Vill du lära dig ett nytt språk? Bli bättre på jobbengelska? Eller behöver du finslipa dina ledaregenskaper, bli en fena på Excell eller bli modigare att prata inför folk? Passa på att kompetensutveckla dig i jobbet när allt annat känns själsdödande. Du har inte automatiskt rätt att plugga på arbetstid men arbetsgivaren ska se till att du har rätt kompetenser för att kunna utföra ditt arbete. Så vässa argumenten och ta det med chefen. Kompetensutveckling behöver heller inte vara så tidskrävande eller dyrt. Du kan plugga på distans eller online. Som medlem i Unionen kan du dessutom söka studiestöd för vissa kurskostnader och utlägg för kurslitteratur.

Läs mer: 5 kurser att läsa online

3. Rör på dig. Se till att utnyttja ditt friskvårdbidrag och dina friskvårdtimmar, rätt att motionera på arbetstid, om du har några. En halvtimmes promenad på lunchen gör dig piggare, ditt hjärta friskare och din hjärna kreativare.

Läs mer: Sporterna som räknas som friskvård

4. Ut i dagsljuset med dig. Gör ärenden på lunchen, ta en runda eller rent av de där korta mötena, om vädret tillåter, utomhus. För att orka med mörkret behöver vi ljuset.

5. Ta micropauser på jobbet. Stå upp, sträck och böj på kroppen. Lyft blicken och stirra ut i intet. Gör det till en vana, ställ larmet på mobilen för att påminna om när det är dags och när du ändå är igång, dra med kollegorna också. På nätet kan du hitta flera olika verktyg och program som lär dig pausa på jobbet.

Läs mer: Ge dig 3 uppmjukande minuter så här

6. Börja kallprata mer. Att kunna prata om lite ditt och datt med vem som helst är en konstform som inte alla behärskar eller vill behärska. Många föraktar "small talks" men få kommunikationsmedel kan bättre öppna upp för nya bekantskaper som litet artig prat om vädret och innehållet i lunchlådan.

Läs mer: Småpratet ökar kreativiteten

7. Var snäll. Eller bli snällare. Ett leende eller att du hjälper en kollega sprider värme och glädje. Leenden smittar. Faktiskt. Dessutom finns det studier som visar att snällhet är en viktig egenskap för att bli framgångsrik på jobbet.

Läs mer: Snäll chef ökar lönsamheten

8. Rensa skrivbordet och mejlen. Du hann ändå inte innan jul och när du tänker göra det innan du går på semester i sommar kommer du heller inte hinna med det.

Läs mer: Så röjer du upp i mejlträsket

Oxvecka

Oxvecka betyder en vecka av tungt arbete, då man sliter som en oxe. När oxveckorna egentligen infaller råder lite delade meningar om. Men i dag förknippas oxveckorna för de allra flesta med den tunga tid som följer från trettonhelgen fram till påsk då vi äntligen har lite ledighet att se framemot. Det finns också de som menar att oxveckorna börjar vid jul och håller på nio veckor framåt, till sista februari. För i mars anar vi ljuset och våren.

Förr i tiden i det gamla bondesamhället syftades uttrycket också på perioden från midsommar fram till jul. Det var då man slet hårdast med skörden innan ledighet stundande igen.

Hälsa

Yoga - den bästa träningen för din hjärna

Yoga hjälper oss att organisera vårt arbete, lösa problem och fatta bra beslut. Och gör det bättre än om vi enbart tränar kondis och styrka.
Publicerad 22 mars 2024, kl 06:02
En grupp mogna personer i en yogastudio.
Yoga överlägsen träning för hjärnans funktioner? Ja, åtminstone om du passerat 50. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare. Foto: Colourbox.

Styrka, kondition eller yoga? Vilken träningsform är bäst för att förbättra minne, uppmärksamhet och beslutsfattande?

Svaret är yoga. Åtminstone om du har passerat 50-strecket. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare.

Visserligen är det känt sedan tidigare att fysisk träning kan förbättra hjärnans förmåga att ta emot, lagra och bearbeta information, det som kallas kognitiva funktioner. Men att yoga visar sig vara den överlägset bästa träningsformen för att hålla hjärnan i trim var oväntat.

– Resultatet blev faktiskt en överraskning för oss forskare. Vi trodde att konditionsträningen skulle ge större utslag på de kognitiva testerna, säger överläkaren och biträdande professorn Peter Blomstrand vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Yoga bättre än styrketräning

Tillsammans med sina forskarkollegor har han granskat resultaten från drygt 300 studier med fler än 20 000 deltagare över 55 år i hela världen. I cirka 30 av de 300 studierna har de friska deltagarna antingen tränat yoga eller ingått i en kontrollgrupp som tränade kondition eller styrketräning. Alla fick göra en rad olika kognitiva tester både i början och slutet av studierna.

Styrke- eller motionsträning visade sig bara ha en låg positiv effekt på de kognitiva förmågorna. De som utövade yoga visade däremot en något högre positiv effekt på hjärnans förmåga att hantera information.

Yogans trippelverkan - rörelse, andning, meditation

Vad är då förklaringen till att yoga har större effekt på kognitiva förmågor än exempelvis styrke- och konditionsträning?

Peter Blomstrand förklarar att det beror på att träningsformer som tillhör gruppen av så kallade mind-body-exercise – det vill säga yoga, tai chi och qigong – förenar tre viktiga komponenter: rörelse, andning och meditation. Något som påverkar nervsystemet samt sänker hjärtfrekvens och blodtryck, vilket i sin tur lugnar och motverkar stress.

– Det är viktigt, eftersom stress gör att området hippocampus i hjärnan inte mår bra och till och med kan krympa. Däremot kan hippocampus – som har stor betydelse för minne och inlärning – växa med regelbunden yogaträning, förtydligar Peter Blomstrand.

Han utesluter heller inte att yoga kan förebygga demens, även om det än så länge inte är vetenskapligt belagt.

Nyckel till hjärnans fitness

Peter Blomstrand rekommenderar därför att yoga eller liknande aktiviteter som till exempel tai chi eller qigong bör integreras i äldre människors regelbundna träningsrutiner. Att kombinera olika träningsformer är det optimala för hälsan.

– För att få bäst effekt bör man träna minst tre gånger i veckan och helst med styrke- och konditionsträning som komplement. Konditionsträning är bättre för hjärta och kärl och styrketräning förebygger artros och benskörhet. Dessutom rekommenderar jag balansträning, säger Peter Blomstrand.

Kan yoga ha samma effekt på yngre personer?

– Ja, det är jag övertygad om, även om vi inte har tittat på det i den här forskningsstudien. Yoga förbättrar våra exekutiva funktioner, det vill säga organisationsförmåga, emotionell kontroll och självreflektion. Och det gäller sannolikt oavsett ålder, säger Peter Blomstrand.

Text: Gertrud Dahlberg. 

KOGNITIVA FÖRMÅGOR

Kognition handlar om hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och ta fram information.

De hjälper oss då det är med hjälp av våra kognitiva förmågor som vi planerar och organiserar vårt arbete – både på kort och lång sikt – och utvärderar resultat, löser problem och fattar beslut.

Kognitiva nedsättningar kan till exempel vara försämrat närminne, svårigheter att lära och utvecklas. Det kan också handla om svårigheter att fokusera eller följa instruktioner för att utföra något.

HJÄRNSNÄLL TRÄNING

I studien från Hälsohögskolan i Jönköping som granskar tidigare sammanställningar av originalstudier, ingår främst yogainriktningarna hatha och kundalini men även tai chi och qigong. Forskarnas samlingsbegrepp är ”mindbody-exercise”.

De gemensamma nämnarna i dessa ”hjärnsnälla” träningsformer är rörelse, andningsövningar och meditation, eller uppmärksamhetsövningar.

De leder till att nervsystemet påverkas och att hjärtfrekvens samt blodtryck sänks.

Det i sin tur innebär minskad stress och stärker förmågan att minnas och handskas med information.