Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Här är 2014 års bästa nyheter på Kollega.se

Ännu ett år har gått. 1180 artiklar har publicerats på Kollega.se sedan 1 januari 2014, till i dag. Här har vi samlat några av höjdpunkterna; de jobb ni uppskattat mest, som blivit mest lästa och delade och de vi själva känner oss som stoltast över.
Gabriella Westberg Publicerad 19 december 2014, kl 14:07
Frank Rumpenhorst/TT
Frank Rumpenhorst/TT

Kollega inledde 2014 med att i januari lansera en ny responsiv sajt, som lånat färg och form från tidningen men som anpassar sig efter den enhet eller skärm läsaren väljer att använda i varje given stund. En sajt som några månader senare nominerades till Publishingpriset för bästa massmediesajt.

Vi vet att ni gärna läser Kollega.se på väg till och från jobbet. Och då är det mobilen som gäller. Kollega.se finns, som en riktigt bra kompis i arbetslivet, alltid tillgänglig med nyheter, granskningar, topplistor och tips.

HÄR ÄR KOLLEGAS BÄSTA JOBB 2014: 

Fördelade i tre kategorier: granskningar i större artikelpaket, raka nyheter och mer informativa texter av typen: ”Gör så här!” eller ”Så funkar det!”

Större artikelpaket: 
 

Rätt kvalifikationer men fel sexuell läggning. I mars berättade Kollegas reporter Ola Rennstam om Nadja Bäck Uhr som hade rätt kvalifikationer för jobbet hos sportklädföretaget Champion, men som valdes bort för att hon är sambo med en kvinna, vilket företaget också erkände. Rekryteraren som anlitats av företaget chockades och företagets agerande väckte ilska i sociala medier. Läs mer i artikeln Lesbisk - då ratades hon
 

Vita facktoppar inom industrin. Fackförbunden jobbar för mångfald och jämlikhet i arbetslivet. Men förbundens egna toppar lyser märkvärdigt vita. I maj räknade Kollegas reportrar Linnea Andersson och Sandra Lund huvuden, och såg att närmare hälften av styrelseledamöterna för de fem mäktigaste fackförbunden inom industrin har ett efternamn som slutar på –son. Av 66 ledamöter är endast fem födda i ett annat land, i Unionen, ingen. Det speglar inte branschen de är satta att representera. Läs mer här: Vita facktoppar inom industrin.
 

Martina blev uppsagd efter att ha blivit mobbad av arbetsgivaren i över ett år. Då gick också de två mest engagerade i Unionenklubben. ”Jag kan inte vara på en arbetsplats där man behandlar en människa så”, sa förre klubbordföranden Kenneth Straschko till Kollegas reporter Anita Täpp i reportaget Fackliga gick i protest mot mobbning.
 

Hur jobbar vi 2024? Kollega tittade ner i djupet av kristallkulan och konstaterade att framtiden ser ut att ställa ganska stora krav på omställning. Vi är på god väg in i en andra maskinålder och den kommer att gå betydligt snabbare än den förra. Massor av jobb automatiseras, digitaliseras och outsourcas, arbetstiden luckras upp och arbetsplatserna kommer inte att se ut som förr. Kollegas reportrar Johanna Rovira, Anita Täpp och Lina Jonsson träffade några som haft anledning att fundera ordentligt på vad som krävs för att ställa om till framtidens arbetsliv.
 

Den andra maskinåldern ger också andra utvecklingsmöjligheter. Förra gången var det gruvorna och stålet. Nu, i digitaliseringens tidevarv, utmanar datahallarna om titeln som norra Sveriges framtid. Om inte elskatten skrämmer bort de stora datajättarna, förstås. Big data är hett och kampen står för närvarande hård mellan Finland och Sverige. Luleå tog, med statligt stöd, hem Facebook, finska Hamina Google. Men ger denna nya basindustri några jobb? Niklas Hallstedt och Ola Rennstam kartlägger datahallarna.

 

På den nya gränslösa och aktivitetsbaserade arbetsplatsen krävs digitala verktyg för att hålla koll på var kollegorna befinner sig. Utan fasta arbetstider behövs också verktyg för att se till att man inte jobbar för mycket eller för lite. Den nya tidens stämpelklockor och lokaliseringstjänster, som laddas ner i form av appar till mobilen, både lockar och förskräcker. Rätt använda kan apparna vara en hjälp, men den digitala kommunikationen alstrar också data som gör att arbetsgivaren kan se exakt vad du gör och var du är, och i vissa fall till och med hur du mår. Kollegas reportrar Niklas Hallstedt, Lina Jonsson och Gabriella Westberg undersöker i vilka sammanhang övervakning kan vara ett praktiskt hjälpmedel.

 

De flesta av oss blir aldrig miljonärer på vår lön. Men kanske kommer du på en briljant idé som sparar pengar åt ditt företag. Då har du möjlighet att få del av vinsten. I teorin. I praktiken är det svårt att avgöra vem som äger din idé. Kollegas reporter Johanna Rovira reder ut krångliga regelverk, Niklas Hallstedt ger exempel på några kniviga tvister om anställdas uppfinningar och Ola Rennstam ser att Scanias modell för att uppmuntra innovation bland anställda ger utrymme för att misslyckas.

 

Kabinpersonal slår larm om fritt fall! Skulle du våga flyga med kabinpersonal som varken sovit eller ätit på ett dygn? Lågprisbolagen har satt igång ett priskrig inom flyget som innebär billiga biljetter till priset av de anställdas arbetsmiljö. Det har redan gått så långt att säkerheten ombord inte alltid hinns med. Men den hårda konkurrensen innebär också att inget jobb är säkert. ”Vem vågar påtala problem i säkerhet och arbetsmiljö när du riskerar att bli av med jobbet?” I Lina Jonssons och Linnea Anderssons reportage berättar kabinpersonalen om en arbetssituation de inte vågar ta upp på jobbet.

 

Lika lön för lika jobb, oavsett kön, kan låta som en självklarhet på 2000-talet. Men trots att de flesta är överens om att det är så det ska vara, minskar de osakliga löneskillnaderna mellan män och kvinnor med små, små myrsteg. Och privat sektor är sämst på lika löner. Vi måste tala om våra löner, uppmanar Unionens jämställdhetsexpert Peter Tai Christensen. Lönekartläggningar är viktigare än någonsin, det menar också Sveriges Ingenjörers dito, Stina Kimstrand. Och i förlängningen hotar de envisa löneskillnaderna mellan könen hela den svenska lönebildningen, fruktar LO. Niklas Hallstedt och Linnea Andersson har grottat ner sig i en unken verklighet för att hitta svaren på hur vi kommer ur den.
 

NYHETER:
 

I april utbröt en smärre storm i kommentarsfält och på sociala medier efter Kollegas avslöjande att en förtroendevald inom Unionen samtidigt satt i kommunfullmäktige i Dalarna - för Sverigedemokraterna. Går det att stå upp för förbundets stadgar om allas lika värde och samtidigt representera ett främlingsfientligt parti? Den förtroendevalda själv såg ingen motsättning. Inte ens när Kollega visat att hen följde nazistiska grupper på Facebook. Många medlemmar och anställda inom Unionen var av annan åsikt, och krävde svar från förbundsstyrelsen. Det blev en mycket läst och debatterad artikelserie som under våren följde på nyheten, SD-aktiv och förtroendevald.

 

På callcentret Xzakt får de anställda inte gå på toaletten när de behöver – de får vänta tills det blir rast. Om någon är en minut sen blir det avdrag på lönen. Kollegas reporter Lina Jonsson berättade om företaget som marknadsför sig som en kundtjänst i världsklass, men som anställda beskriver som något mycket mindre smickrande.

 

Amerikanska bolag är inte kända för att vara särskilt vänligt inställda till facklig organisering. IT-jätten Oracle, vars produkter vi i princip alla använder i våra datorer dagligen, är inget undantag. De vägrar teckna kollektivavtal – av princip. När bolaget under hösten köpte upp ett par mindre svenska IT-bolag blev de anställda av med sin rätt till inflytande och löneökningar då Oracle deklarerat att också deras kollektivavtal skulle sägas upp. Kollegas reporter Ola Rennstam rapporterar om IT-anställda som förlorar sina avtal – helt i konflikt med reglerna för verksamhetsövergång.

 

Kopierade namnteckning – fick sparken. En kvinnlig Unionen-medlem arbetade för ett företag som tillverkar sedlar och värdepapper. Efter att fyra lastpallar med sedlar försvunnit krävdes chefernas underskrifter på en akut rapport. Frakten var på väg, det brådskade att få rapporten signerad. Men cheferna gick inte att få tag på. Kvinnan räddade situationen genom att kopiera in chefernas namnteckningar, vilket hon också meddelade företagets säkerhetskontroll. Det skulle hon inte ha gjort. Urkundsförfalskning, ansåg företaget och gav henne sparken. Kollegas reporter Ola Rennstam berättar om de försvunna lastpallarna med sedlar och Unionens stämning av tillverkaren i AD.

 

Använder du Facebook privat? Vågar du ta upp ämnen där som din arbetsgivare skulle kunna reagera på? En programledare på SVT:s Östnytt gjorde det, på sin privata Facebook-sida – och blev omplacerad med en skriftlig varning. ”Även en privatanställd journalist på SVT har rätt till en åsikt på fritiden”, konstaterade Unionens förbundsjurist Lars Åström i Sandra Lunds nyhetsartikel Unionen stämmer SVT om Facebook-inlägg.

 

Trots att många arbetsgivare lägger ner stora summor och mycket tid på medarbetarundersökingar leder resultaten sällan till förbättringar av arbetsmiljön, visar ny forskning. ”Man lyssnar på medarbetarna, men det är ingen som hör”, sa Peter Svensson, docent i företagsekonomi vid Lunds universitet, till Kollegas reporter Linnea Andersson i artikeln Enkäter ger sällan bättre arbetsmiljö, som många av er har läst och reagerat på.

Din kompis i arbetslivet

Kollega.se har devisen ”din kompis i arbetslivet”. Och som en sådan rymmer Kollega.se en oerhörd mängd informativa artiklar som hjälper dig i din yrkesvardag – i allt från att vakna på morgonen till att förhandla din lön och kontrollera att arbetsgivaren betalar in de pensionspremier ni kommit överens om. Här är några av årets mest lästa informativa artiklar:

Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.